Allt och ingenting

Märta och hennes nyfunna indiska vän hjular gång på gång ute på gräsmattan. Märta med sträckta vrister som hon lärt sig på gymnastiklektionerna i Falun. Hon tar varje tillfälle i akt till övning. Så har hon de senaste månaderna hjulat sig fram hemma i trädgården nere vid sjön Tisken, inne i huset på Mariebergsvägen och på de stensatta gatorna i Falu centrum. Hon hjulade på flygplatser på vägen hit och hon hjular ännu från tidig morgon till sen kväll. Muskan var inte sen att ta efter. Det som är annorlunda idag är att flickorna mellan varje hjulning utbrister ett högljutt ”Happy Divali!”. 

Det är storhelg i Ujjain, divali, årets gladaste festival. Vi får delta i en hinduisk högtid för firande av gudarna Rama, Krishna och Lakshmi. Det är en ljusets högtid. Vi besöker marknaden där långa rader av stånd erbjuder smällare och fyrverkerier i en oändlighet. Och billigt är det. Vi köper långa blomsterkransar av orange och gul tagetes och hänger om barnens halsar. På vägarna möter vi traktorer och bussar smyckade med blommor och glittergirlanger. Och se där! Ett litet tempel vid den brunfärgade flodfåran har fått cerise fasad helgen till ära. Huset vi bor i pyntas med plastblommor och blinkande ljusslingor. Uppfarten sopas, jämnas till med kospillning och dekoreras med ett färgpulver i fantasifulla blomstermönster. Kvinnorna klär sig i lysande orange och gult och fäster lite extra röd färg i mittbenan. Men tjusigast av alla är korna. Med hornen målade i blått, rött, cerise, orange eller varför inte randigt? Den vita pälsen målad prickig i orange eller rosa. Med några blommor om halsen och - för fullbordan - en plym av påfågelfjädrar och glittrande, glansiga spröt, betar de vidare som vilken vanlig dag som helst.

Så kommer äntligen kvällen och vi får tända alla ljus. Vi avverkar så många tomtebloss, raketer och smällare vi mäktar med innan vi staplar in glada, lomhörda och med lungorna fyllda av krutrök. Det kompakta kvällsmörkret på den indiska landsbygden omsluter oss. Bara stjärnbilderna lyser upp natten, och smällarna fortsätter på håll. 

Som inrutad svensk vill jag gärna systematisera och sätta etikett på saker och ting. Men divali vet jag inte riktigt vad jag ska likna vid bland svenska högtidsdagar. Det skulle i så fall vara en blandning av det mesta och lite till: Stämning fylld av barnslig förväntan som på julafton eller inför ett födelsedagskalas. Adventsljus och luciaglitter. Kryddor som vid ett pepparkaksbak. Nyårsfyrverkerier, majbrasor och påskgodis. Lövade traktorer som på självaste studentexamen. Sommarblommor, kransar och ljum midsommartemperatur. Divali påminner om allt det jag vet. Och ändå liknar det ingenting annat.

/Sara