”Är Sverige ett kristet land?”. Sköterskan på intensivvårdsavdelningen kommer från delstaten Kerala (”God’s own country” som han noggrant påpekar) i sydligaste Indien och besvikelsen är tydlig när jag berättar att svenskarna är ett tämligen sekulariserat folk och att religionen inte märks nämnvärt i det vardagliga livet. ”Men, jag sjunger i kyrkokör” försöker jag - och då glimtar det till i hans ögon. Bachs ”H-mollmässa”, som jag vet att min kör övar på därhemma, har dock varken han eller någon annan jag pratar med här hört talas om.
Religionen är högst påtaglig här - överallt och i stort sett hela tiden. I Ujjain (med c:a en halv miljon invånare) sägs 1500 hindutempel finnas. Det är nog ingen överdrift. Längs vägarna ser man överallt spår av små och ännu mindre tempel och böneplatser. Tidiga morgnar hör vi ibland böneutroparen från den lilla moskén tvärs över fältet. De tre ST-läkarna i allmänmedicin (mina kolleger) är alla katolska nunnor från Kerala vars kall är att bosätta sig ute i periferin och göra gott för befolkningen - i Guds namn. På bussen in till sta’n hamnar jag bredvid en präststudent från katolska seminariet strax intill ”mitt” sjukhus. Efter studierna skall han missionera i muslimska områden i nordvästra Indien.
Näst ”What’s your country?” är nog ”You visit Mahakaleshwar temple?” den vanligaste frågan jag får. Denna utomordentligt heliga plats är ett måste för en besökare till Ujjain - och tids nog åker nog också vi dit. På kvinnokliniken förklarade en av läkarna allvarligt att jag absolut måste dit, eftersom ju Shiva (skapar- och förgörarguden) bevisligen (?) besökt templet.
På förlossningen låg en kvinna och skulle till att föda barn. Dock var hennes blodvärde bara 50 (normalvärdet bör vara en bit över 100). Eftersom patienterna måste ordna blod från blodbanken själva och det inte fanns pengar (eller tid) för det var läget lite riskabelt. Överläkaren såg på mig och log: ”What to do? God is great, right!”.
Under min första vecka på barnkliniken blev plötsligt alla ST-läkare akut tillkallade av klinikchefen. ”Säkert någon viktig föreläsning eller intressant patientfall”, tänkte jag. Jag följde nyfiket efter, bara för att snart finna mig sittande barfota i skräddarställning på golvet i collegeentrén där man invigde en ny gudastaty. En överläkare från kirurgen eldade med rökelse och kastade blomblad samtidigt som en präst mässade på hindi. Större delen av läkarkollegiet var där.
I nästan alla taxibilar, bussar och autorickshaws; i affärer, på kontor och i offentlig byggnader sitter en figur eller bild föreställande Lakshmi, Shiva, Ganesha, Krishna eller någon annan av de omkring 300 miljoner gudar som skall rymmas inom ramen för det som kallas hinduismen.
Här i Indien tycks himlen - och det andliga - ständigt finnas alldeles runt hörnet. Hemifrån Sverige valde Märta ut två spännande sagoböcker: ”Känner du Pelle Svanslös?” och ”Mina första Bibelberättelser”. Sedan någon vecka har de fått sällskap på hennes lilla nattygsbord - av en liten rosa Ganesha i plast.
/Mats
Snart kommer påfyllning till Märtas bokhylla! Så att Ganesha får sällskap av några fler böcker.
SvaraRaderaÄven jag instämmer i hyllningskören, fantastiskt fina iakttagelser och berättelser! Men vassare ändå är att ni kom iväg. Det är inte självklart mitt i småbarnslivet.
SvaraRaderaSå här i juletider infinner sig en viss (emellanåt kraftig) ångest som anspelar på era två senaste inlägg - gud och mammon. Där är gud självklar och mammon omgärdas av höga murar, här är konsumtionen alldeles impregnerad i oss och kyrkan lever ett skyddat liv. Har vi kanske förlorat något viktigt här i vår del av världen?
Nåväl, fortsätt er strävan efter mer klokskap, och njut av det hemtama tutandet, kobrorna och lantlivet.
Hälsningar från Lars å dom i Umeå
Da´n före da´n är det för oss det vill säga i morgon reser vi från Eskilstuna till Indien. Finnairstrejken fortgår ännu, vilket givit oss magknip. Men igår blev vi ombokade på British Airways och Kingsfisher airlines, men idag ändrades det sista till Virgin airways. Nu gäller det också för SJ att inte spåra ur, ha elfel eller lokförarbrist.
SvaraRaderaVi skickar en extra bön till vår kristna Gud, som vi tror har större makt än Mammon eller Ganesha, när det gäller att ge oss en trygg och säker resa.
Tack Lars för kloka tankar. Det var nog ingen medveten tanke att det blev just Mammon och Gud i två på varandra följande inlägg, men nu när du påpekar det blev det ju ganska bra faktiskt.
SvaraRaderaReligionen och gudarna ÄR verkligen påtagliga här (till skillnad från hemma), men faktum är att också i Indien är det så att "cash is king". Väldigt mycket kretsar kring pengar (eller för omkring 300 miljoner personer bristen på dem), inte minst i sjukvården. Korruption är också, som bekant, utbredd här och bl.a. har den senaste månaden några rejäla skandaler briserat i dagspressen med höga ministrar som roffar åt sig pengar i kraft av sina ämbeten.
Fast allt är relativt och visst är det ganska skönt att slippa den hysteriska julkommersen hemma, som väl knappast är riktigt hälsosam för någon. Åtminstone är det inget vi direkt saknar nu när vi väl är här.
Hälsa Åsa och barnen!
/Mats